Rasbeskrivning
Brittisk Långhår är en lugn, tillgiven katt som gärna är med i allt du gör.
Dom är gärna med i din vardag och betraktar vad du gör. Vissa pratar väldigt mycket men de är sällan, om någonsin, högljudda.
De kan ses som lite bekväma och håller sig ofta till platser som soffan, fåtöljen, klösträden och andra ställen som är enkla att hoppa klättra. Det är sällan som de är vilda även om det finns individer som ibland är lite mer äventyrliga.
De flesta britter tycker om att kela men är inte nödvändigtvis en knäkatt. Många britter ligger hellre bredvid än att ligga på.
Brittisk långhår är en medelstor katt med kort cobby kropp. Tassarna ska vara runda och benen kraftiga. Huvudet är brett och runt med en välutvecklad haka. Nosen är kort och bred med en svag inbuktning. Ögonen är stora, runda och sitter brett isär. De ska ge ett öppet uttryck, likt en ugglas. Öronen är små, rundade och sitter brett isär.
Pälsvård
Brittisk Långhår kräver en hel del pälsvård för att den ska må bra.
Varje vecka behöver man gå igenom hela pälsen med borste och kam för att undvika / utreda tovor. Kammen är ett otroligt viktigt redskap som många missar.
För att lättast hålla pälsen lättskött och tovfri är det väldigt bra att bada och föna. Detta är dock inget krav, men något som underlättar otroligt mycket.
Alla våra kattungar har badat och fönats varje vecka från ung ålder för att vara så vana som möjligt vid pälsvård i framtiden.
Hur mycket pälsvård som krävs är väldigt individuellt. Bland våra egna katter har vi allt från de som behöver kammas varannan dag till de som mest behöver ses över ibland. Det är otroligt svårt att se på en kattunge vilken typ av päls den kommer att få då den byter till vuxenpäls runt 1 års ålder.
Som kattunge har dom en mycket mer lättskött päls och det är då perfekt att ta i akt att träna kamma och att lära sin katt acceptera att bli hanterad utan att pälsvården blivit jobbig
Hälsa
Brittisk Långhår är överlag en mycket frisk ras.
Det finns inget hälsoprogram inom SVERAK men det som är förekommande på många olika raskatter är HCM (Hypertrofisk kardiomyopati, en hjärtsjukdom) och PKD (polycystisk njursjukdom).
För att kontrollera HCM gör man en s.k. HCM-skanning hos leg. veterinärer. Då utförs kontrollen genom att lyssna på och göra ultraljud av hjärtat.
PKD kan kontrolleras antingen genom ultraljud eller DNA-prov där det finns tre resultat: normal/fri, bärare eller affekt. Bärare (carriers) kan användas i avel OM de paras med en som är fri.
Historia
Brittisk korthår kommer ursprungligen från den engelska huskatten. Efter första och andra världskriget var genpoolen så pass liten att man parade in bl.a. perser för att rädda rasen genom att bredda genpoolen. På så sätt fick man även in långhårsgenen i rasen.
Godkännandet av den långhåriga varianter har dock tagit lång tid och blev godkänd först i WCF 2008 och senare 2017 inom SVERAK/FIFE.